HÖLADA
Denna lada har portar på båda långsidorna och kan köras rätt igenom med häst och vagn för på- och avlastning.
Murns lada låg i Milsveden, Östansjö, och skänktes 2000 av Hans-Erik Murmester. Den kom på plats året efter och fick ett nytt pärttak genom en studiecirkel i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Pärtämnen hämtades på Svärdsjö Besparingsskogs
marker, kapades upp i längder för att sedan klyvas för hand enligt gammal sed.
Till höger om ladan syns en ROHOP. Det här är ett sätt att förvara hässjevirket när det inte används, man kunde också resa upp det direkt mot en laduvägg. I rohopen finns kraggubbar, ro och stöd.
När man sätter upp en hässja, häjsa på Svärdsjö-mål, spettas kraggubbarna ner i marken med ca tre meters mellanrum och stöttas med stöd. Varje kraggubbe har isatta pinnar på vilka roorna läggs och höet häjsas upp för att torka. Man häjsade för det mesta på sex roor, men varje kraggubbe har sju pinnar så det var lätt att vässa och byta om en pinne gick sönder.
Murns lada låg i Milsveden, Östansjö, och skänktes 2000 av Hans-Erik Murmester. Den kom på plats året efter och fick ett nytt pärttak genom en studiecirkel i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Pärtämnen hämtades på Svärdsjö Besparingsskogs
marker, kapades upp i längder för att sedan klyvas för hand enligt gammal sed.
Till höger om ladan syns en ROHOP. Det här är ett sätt att förvara hässjevirket när det inte används, man kunde också resa upp det direkt mot en laduvägg. I rohopen finns kraggubbar, ro och stöd.
När man sätter upp en hässja, häjsa på Svärdsjö-mål, spettas kraggubbarna ner i marken med ca tre meters mellanrum och stöttas med stöd. Varje kraggubbe har isatta pinnar på vilka roorna läggs och höet häjsas upp för att torka. Man häjsade för det mesta på sex roor, men varje kraggubbe har sju pinnar så det var lätt att vässa och byta om en pinne gick sönder.